Insändare i TÅ den 18 juli 2017:

Kritisk till hur uppsägningen av Spjutegården hanterats: "Oprofessionellt och utan musiköra"

Svar på ”Ett klargörande – därför sade Länsmuseet upp hyresavtalet med Spjutegården”, Ordet fritt 12 juli.

Länsmuseichefen Jenny Samuelsson har sagt upp Spjutegårdens hyresavtal för att bjuda ut lokalerna till andra näringsidkare med annan inriktning.

De flesta restaurangägare som hyr sina lokaler har ett konventionellt hyres- avtal, där hyresgästen har ett så kallat indirekt besittningsskydd. Det indirekta besittningsskyddet innebär att fastighetsägare kan säga upp avtalet för avflyttning vid hyrestidens utgång.
Hyresgästen är då, enligt huvudregeln, berättigad till ersättning av fastighetsägaren för den skada som uppsägningen medför.

Samuelssons åtgärdspaket vill jag kommentera med följande:
Jag har arbetat mycket i min profession med hyresfrågor. Genom beskrivningen till uppsägningen, som Jenny Samuelsson lämnat på länsmuseets hemsida, kan jag bara dra slutsatsen att det kommer att kosta länsmuseet stora pengar att kasta ut Spjutegårdens nuvarande hyresgäst. Och det ska kosta…

Hyreslagens indirekta besittningsrätt är ett skydd för verksamheter som samhället skapat för de som hyr sina verksamhetslokaler. Sammanfattningsvis ska hyresgästens totala skada ersättas. När det gäller den etiska aspekten så har jag aldrig hört talas om något liknande fall – med undantag av den liknande bedrövliga uppsägningen av Restaurang Koch’s på Simhallen som kommunens Fred Nilsson var arkitekt bakom.

Spjutegården är ett mycket populärt näringsställe som drivits på ett professionellt sätt. Hyresavtalet har sagts upp för att det inte passar Länsmuseet. Respektlöst och med total avsaknad av professionalism och musiköra.

Den inriktning som Spjutegården haft med äkta husmanskost har mycket väl passat in på ett länsmuseum, som har till sin största uppgift att visa upp vår historia och kultur.
Sedan är det självklart viktigt med lokalodlat och att visa på nya möjligheter inom matområdet men skapa då detta på egna villkor. Varför kasta ut och knäcka ett företag för att man själv inte kan bygga upp något nytt? Finns det inte redan en restauranglokal i museets huvudbyggnad? Varför inte utveckla den? Man vill självklart inte ha konkurrens från populära Spjutegården.

Länsmuseet har naturligtvis kommit underfund om att uppsägningen kan komma att bli en dyr historia. Vad kan man då göra? Jo, stänga av Länsmuseets traditionella huvudinfart med motiveringen att det sliter på vägen och miljön. Länsmuseet skriver på sin hemsida att "Avstängningen är ett led i vårt utvecklingsarbete utifrån tillgänglighet och museiupplevelse." Varför inte vara uppriktig och säga det rakt ut, vi kan försvåra för er på Spjutegården om ni bråkar, vi kan svälta ut er, om ni inte går med på våra villkor.

Har frågan varit uppe i länsmuseets styrelse? Har ärendet diskuterats med Härnösands kommun som är delägare i länsmuseet?

Öppna omedelbart den traditionella infarten till länsmuseet och Spjutegården. Ta omedelbart tillbaka uppsägningen av nuvarande hyresgäst. Be om ursäkt för fadäserna och utveckla samarbetet.

Efter att ha läst insändaren av Jenny Samuelsson och Brita Wessinger kan jag bara konstatera att det man säger sig vilja göra med Spjutegården har man kunnat göra med villkorsändring av gällande avtal och inte uppsägning. Min bedömning kvarstår – oprofessionellt och okänsligt.

Lars-Erik Eriksson
Lantmätare
Pronova Fastighetsanalys AB