HÄRNÖSANDSBYGGNADER

Hans Thunell och Örjan Leek har sammanställt en bok "Härnösandsbyggnader - från 1700-tal till modern tid" där de presenterar en rad intressanta och vackra byggnader i Härnösand. Vi har fått tillstånd att visa ett urval av innehållet i bokens senast reviderade utgåva från 2013. Håll till godo och njut! För den som är intresserad att köpa boken finns den till försäljning på bl.a. Öbacka Bok, Härnösands turistbyrå och genom Profilbild Leek på Ludvig Nordströms gata 2A (Östanbäcken). Boken kostar 195 kronor.

Residenset - Stora Torget

Stora Torget 2

Bodénska huset - Storgatan 16

Östanbäcken

Franzéngatan 10

Residenset och det nuvarande rådhuset byggdes parallellt under stora uppoffringar för Härnösands borgerskap.

Ett tegelbruk startades för ändamålet på Härnön.

Residenset blev färdigt 1790.
Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz ridade byggnaden i stilen på modet - nyklassicismen.

Byggnadsminnesmärke 1935.

Vid 26 års ålder ritade A. T. Gellerstedt denna byggnad, uppförd 1863 som landsstatshus intill residenset. Gellerstedt blev senare överintendent och ledamot av Svenska akademien och Konstakademien.

Här var bibliotek 1911-62 och polisstation 1934-73.

Byggnaden restaurerades 1984 för kulturnämnden med konsthall på den övre våningen och 2010 tillkom turistbyrå i entréplanet.

Handelsgård från 1840-talet med magasin och gårdshus mot Östanbäcksgatan. Apoteket Kronan fanns i huset i början av 1900-talet.

Stadsdelen uppstod utanför - och östan om bäcken - den centrala rutnätsstaden.

Östanbäcksgatan har kvar sin ursprungliga sträckning som följer den dåtida strandlinjen.

En enkel och lågskalig bebyggelse med gamla timmerstommar som panelats under 1800-talet. Fem nya hus är anpassade i skala och material.

Rivningshotet under slutet av 1960-talet undanröjdes av dåvarande drätselkammarens ordförande Ingvar Sundén.

Bostadshus och hotell.

En välbevarad gård med tidstypisk panelarkitektur från 1870-talet.

Tidigare bostad för domprosten.

Även gårdshus och förråd utmed Namnlösa gränd är sevärda.

Domkyrkan

F.d. Johannesbergsskolan - Stadsträdgården

Nybo - Gånsviksvägen 1

Kastellgatan 7

Lundgrenska villan - Nybrogatan 19

Uppförd 1842-46 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman.
Domkyrkan invigdes 28 juni 1846 i närvaro av den åldrade tillskyndaren, härnösandsbiskopen F. M. Franzén.

Om residenset och rådhuset hör till de tidigaste exemplen på nyklassicismen i Sverige så är domkyrkan ett av de sista.

Höjdläget och den mäktiga västfasaden låter ana impulser från Nicolaikyrkan i Helsingfors. Tillbyggnaden mot söder med ny sakristia och körsal tillkom vid renoveringen 2011-12.

Uppförd som folkskola 1912 efter en förslagstävling där förstepris-tagaren Georg A. Nilsson inte fick uppdraget att fortsätta projektera skolan. Uppdraget lämnades istället till andrepristagaren Theodor Kellgren.

Om- och tillbyggd 1999. Arkitekt då var Svante Blomqvist.

Kvarteret heter Folkskolan.

Kommunal förvaltningsbyggnad.

Lågdelen som tillkom på 1970-talet rymmer även en privat vårdcentral.

Gården uppfördes i början av 1870-talet av Johan Vincent Liedberg som var apotekare, rådman och direktör i Norrlands Hypoteksförening.

Byggnaden kännetecknas av en rik panelarkitektur men dess främsta signum är som fondbyggnad till Nybrogatan (liksom Järnvägs-stationen i den andra änden).

Välbevarat f.d. bostadshus med tidstypisk panelarkitektur från 1860-talet.

Här har bott grosshandlare Nicanor Wallin och senare bankdirektör Hugo Huldt. Numera kontorshotell.

Sambiblioteket

Sankt Petri Logen - Trädgårdsgatan 11

F.d. Post & telegrafhuset - Nybrogatan 6

Rådhuset - Storgatan 30

Länsstyrelsen - Nybrogatan 15

F d Riksbanken - Nybrogatan 9

Tobaksmonopolet - Fiskaregatan

Långgatan

Gerestaskolan - Rosenbäcksallén 39

Bildhuggaren - Hovsgatan 58

Simhallen - Kanaludden

Technichus - Mellanholmen

Spiran - Järnvägsgatan 2

Trafikverket - Nattviksgatan 8

Magasinen - Kronholmskajen

Murbergets friluftsmuseum

Murberget - Länsmuseet Västernorrland

Kraftvärmeverket - Hamnleden

Uppförd ca 1905.

Här bodde under lång tid provinsialläkaren Carl Lundgren.

Exteriört är den romantiska snickarglädjen väl bevarad. Invändigt är huset flera gånger ombyggt till kontor.

Intill Stadsträdgården mellan stadens centrum och Mittuniversitetet ligger Sambiblioteket, invigt 2000.
Arkitekten Hans Tirsén och medarbetarna tog i sitt tävlingsförslag "Bokskogen" fasta på härnösands-karaktären av solitärer omgivna av vegetation. Här spelas interiören ut mot markens grönska genom fönsterväggens tunna hinna. Väggens stagning associerar till vanten hos ett segelfartyg och de slanka höga kolonnerna minner om klassicismens tradition.
Under mörka kvällar lyser biblioteket som en kunskapens lykta i hightech.

Uppfördes 1870-71 av S:t Petri orden, grundad 1843. Orden bestod av stadsbor vilka under den ljusa årstiden fiskade för nöjes skull.

Byggnaden rymmer festlokaler och restaurang.

Byggnadsminne 1980.

Byggnaden stod färdig 1910 som Post- och telegrafhus efter ritningar av Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth.

En monumentalromatisk borgarkitektur med kvardröjande drag av jugend.

Fastigheten ägs av Kungsleden.

Uppfört 1786-91 som gymnasie-byggnad, efter ritningar av Olof Tempelman och överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz.

Sedan mark donerats flyttades gymnasiet till bygget vid Brunnshusgatan 1882. Därefter fick byggnaden funktion av rådhus.

Byggnaden är ett tidigt exempel på nyklassicismen i Sverige. Kolonnrotundan anses ha tillkommit på inrådan av Gustaf III. Sentensen på latin är av Horatius.

Byggnadsminne 1982.

Länsstyrelsens huvudbyggnad uppförd 1905-1910 (se medaljongerna med Oscar II och Gustaf V).

Aron Johansson, tjänstgörande arkitekt hos överintendents-ämbetet svarade för ritningarna. Aron Johansson hade 1905 slutfört sitt arbete med riksdagshuset där han avlöste Helgo Zettervall.

Byggnadsminnesmärke 1935.

Uppförd 1893-95 efter ritningar i nyrenässsans av A.N. Thurdin.

Tillbyggnaden 1985-86 gjordes inne på gården och i strid mot den gällande stadsplanen.

Arkitekt var Bertil Franklin från Luleå.

Invändigt har konstnären Pär Andersson i Lidgatu utfört dekorativa väggmålningar.

En fabriksbyggnad för tillverkning av cigaretter och snus samt finare cigarrer.

Den uppfördes i etapper 1906-14. Arkitekt var Torben Grut, upphovsman till Solliden på Öland och Stockholms stadion.

Byggnaden gjorde tidigt ett djupt intryck på sjöfarande och fiskare på ingång mot hamnen och den kan jämföras med verk av H.H. Richardson i Chicago och Peter Behrens i Berlin.

Många av husen kan dateras till 1700-talet - efter "ryssbranden" 1721 - men här finns också bebyggelse från 1800- och 1900-talen där några hus är helt moderna.

Tomterna på den västra sidan gatan hade direktkontakt med vattnet innan Skeppsbron tillkom genom utfyllnad.

Kvartersnamnen Seglaren och Sjömannen berättar om vilka som först bodde här.

Skolan var från början en specialskola i landstingets regi där kommunen senare tagit initiativ till en grundskola med starkt betonade pedagogiska förtecken vad gäller gestaltningen av den nya byggnaden.

Arkitekt Göran Nivfors höll i projekteringen.

Vid Gerestabäckens utflöde längst ned på Hovsgatan fanns tidigare en liten konsumbutik. Tomten nr 1 i kvarteret Bildhuggaren låg sedan avröjd tills AB Härnösandshus önskade projektera ett slags kollektivhus med både pensionärer och studenter som hyresgäster. Välvilligt ändrade då kommunen stadsplanen, varvid byggrätten fyrdubblades. Den rymliga entréhallen möjliggör många aktiviteter.

Svante Blomqvist är arkitekten för ett ovanligt bostadsprojekt, värt att få efterföljare.

På platsen för segelsällskapets klubbhus och några tennisbanor uppfördes 1971-73 en ny simhall ritad av Nils Tesch och Rolf Leander. Invigningen med OS-guldmedaljören  i simhopp, Ulrika Knape, skedde samma dag som Gustaf VI Adolf avled och Norrmalmstorgsdramat pågick.

Byggnadsstilen speglar något av dåtidens dramatik.

2009-10 helrenoverades Simhallen.

Nils Lönnroth vann på 1950-talet en allmän arkitekturtävling om ett stad- och länsbibliotek, som uppfördes 1962.

En uppskattad byggnad, som 2000 konverterades till Technichus. Det finns ett beslut i byggnads-nämnden att såväl denna byggnad som teatern skall behandlas som om de vore byggnadsminnen.

En originell form har Spiran-rotundan som uppmärksammas från E4-sträckningen genom staden. Tegelfasaderna uppfördes varsamt och med stolthet av Bollsta-bon Melker Hellströms murarlag.

Liksom bostadsområdet stod Spirans kontorskomplex färdigbyggt 1992.

Kjell Forshed var arkitekt.

I entrén finns inmurade två stortegel från den på platsen rivna Torsviks boardfabrik.

Trafikverkets kontor ligger vackert till med utsikt dels mot centrum över Nattviken och dels mot E4.

Ritat av härnösandsarkitekten Göran Nivfors m.fl. Kontoret byggdes av AB Härnösandshus och invigdes 1993 av dåvarande Vägverkets generaldirektör Per Anders Örtendahl.

Omkring år 1910 uppfördes dessa tre magasinsbyggnader med fasader i "noppsa-sten", ett slags cementtegel, vanligt i Ådalens industrimiljöer.

Placeringen i hamnläge visar att de utgjorde länken mellan två viktiga näringar, handel och sjöfart.

De är konstruerade för stora bjälklagslaster men i dagens läge väger kontorslandskapen lätt.

Här låg tidigare varv där stolta segelfartyg byggdes.

Detta är Sveriges näst största friluftsmuseum, som sjuder av aktiviteter hela sommaren.

På Murberget möts natur och kultur, gammalt och nytt på ett spännande sätt.

De flesta av byggnaderna som omramar torgplatsen är hitförda från Härnösands centrala stadsparti. Rådhuset kom på plats redan under 1920-talet och torgbildningen blev slutförd på 1970-talet.

I en inbjuden arkitekturtävling 1991 vann Gunnar Mattsson med förslaget "Hässja". Storhässjans struktur känns igen i den spänstiga entréfasaden, där en snedställd trappa på hörnet spelar sin egen glada melodi. Friluftsmuseets torgbildning får här en samstämd ljus fond som övergår i magasinsdelens mörka slutenhet - ett symfoniskt mästerstycke!

Huvudbyggnaden invigdes 18 juni 1994.

Mellan havet och Friluftsmuseet på Murberget ligger Kraftvärmeverket. Detta har successivt byggts ut av kommunens energibolag HEMAB.

Den senaste enheten från 2001-02 levererar både elkraft och hetvatten till fjärrvärmesystemet inom staden.

Områdets blandade infrastruktur accentueras av Ådalsbanan, som här går i en tunnel och vidare norrut på en mäktig bro över Älandsfjärden!